Tillbaka igen efter en depressionsdipp.

Hej på er. 
 
Nu är jag tillbaka igen, jag har haft en ganska tuff tid med depressionen. Det blev lite fel med ett av mina läkemedel, det misstaget kommer jag aldrig se till händer igen. Läkaren hade missat att skriva ut och när jag tillslut fick receptet så fanns inte läkemdelet hemma, de var tvugna att beställa och jag fick dem först i måndags. Nu däremot mår jag bättre igen, är ännu trött, men på bättringsvägen. Känns lite som att ha varit till helvetet och tillbaka om jag ska vara ärlig. 
 
Denna vecka har jag varit på promenad hela veckan, förhoppningsvis gör det mig piggare också, men även om jag är trött känner jag mig starkare än förra veckan. Mediciner gör mycket och för mig skulle det inte gå utan dem för då skulle jag sluta fungera. Ändå vet jag att man kan göra mycket själv för att ta sig ur depression, men har man haft det sedan man var 10, så är det klart att hjärnan tagit skada också. Jag har ju även fibron som gör sitt också, jag är i allafall att jag är glad att ha dem. 
 
skogslivet.

Nu går jag ju inte långt, men huvudsaken är att jag kommer ut. värken sitter mycket i höfterna och det är bara att acceptera, jag får helt enkelt göra det jag kan. Det bästa med promenaden var att när jag kom ur på andra sidan skogen fick jag en kaffetår av en vän. Även hon med fibro och i bland är det riktigt skönt med någon som förstår vad man går igenom. Vi hann även planera in en hel hög med olika julmarknader som vi ska åka, kommer bli super mysigt. 
Just denna vän var jag kompis under mina unga år, de åren jag inte minns något av, men jag vet att mamma pekade ut henne under åren. Hon berättade även att vi lekte ihop, själv minns jag ju inte så mycket. Vi har i allafall kul ihop och det är himla skönt att ha någon i krokarna att prata skit med. 
 
I kväll blir det däremot en tidig kväll, jag känner mig oerhört trött igen, tycker jag sover jämt just nu, men det blir nog bättre med det också så småningom. 
 
Over and out från sandifighter, ses i morgon alla härliga läsare. 
 

 

För er som vill fortsätta följa mig, klicka in på sandifighter och följ min sida på facebook. 
Där uppdaterar jag med varje nytt inlägg jag skriver. Dela gärna dessa inlägg vidare till människor som skulle behöva dem. 
 
Glöm inte att trycka på hjärtat här nedanför när ni läst klart inlägget, det skulle uppskattas mycket och hjälper min blogg att växa. ❤
 
 
 
 



#1 - - jessica:

åhh tack och lov, du börjar må bättre igen. varit så orolig för dig, för har märkt att du mått dåligt. Började nästan grina av lättnad när jag läste detta inlägg nu <3 behöver du prata av dig skiva av dig kring vad som helst vet du vart jag finns bästa sandi love love love love you <3

Svar: Du är så fin Jessica, är så glad att jag mött dig ❤
sandifighter

#2 - - Hanna Karlsson:

Vad skönt att du börjar må bättre och så härligt med promenader! Det är bra att mediciner finns när det inte går utan.

Svar: Ja det är det verkligen. Jag har liksom alltid varit lite emot läkemedel, men har insett att jag kommer verkligen behöva dem, verkar som alla ämnen i skallen är väck 😂 samtidigt gör jag ju allt det där som man kan göra självt också. Viktigt att använda båda.
sandifighter

#3 - - Evahle - en blogg om psykisk hälsa:

Skönt att du är tillbaka igen <3 Åh vad mysigt med julmarknader. Jag ska försöka komma iväg på någon i år jag med :)

Svar: Ja, jag älskar julmarknader ❤
sandifighter

#4 - - Wifeey:

Sköööönt att just du är tillbaka då jag verkligen saknat dig här i bloggvärlden
Kul att få läsa ett inlägg, usch ja höfterna är sjukt jobbigt när fibron sätter sig där - kan ju knappt gå då :/
Hoppas de släpper lite, sen jag började med litomove så har min smärta minskat och inte alls lika stel längre
Lätt värt att pröva då de verkligen fungerade för mig redan efter 3 dagar kände jag en enorm skillnad

Stor kram till finaste dig <3