Back to top

En coach för barn.

Barnen ska ta över världen, för vi ska bli stora, vi ska bli mäktiga. Så tro på mig, för jag vet att du är modigast. / Ur låten Goliat av Laleh

Luta sig mot samhället eller släkten?

Hej jag heter Sandra och jag har ångest! Nu när covid-19 har tagit över världen så saknar den där riktiga närheten. Närheten där man kan vara nära en annan människa. Det kan jag även i dag, jag har min man och barn. Jag har mina vänner, men jag kan sakna människor. Att känna mig som en del av samhället och av andra människor. I går lyssnade jag på Malou på youtube och hennes filosofiska salong. Och under vissa delar kunde jag känna igen tanken av vad de pratade om. Hur vi i Sverige har full tillit till att samhället tar hand om oss. I Sri-Lanka och andra medelhavsländer måste man ha tillit till familjen och släkten. Kanske var det därför jag fick så svårt att bryta med min egna släkt. Du kan läsa lite om min barndom här.

Jag visste att jag någonstans, att jag måste ta bort dem från min ekvation av det jag kallar livet. Men det var svårt, hur skulle jag kunna dra mig bort i från det min mamma kallade familj. Hur skulle jag klara mig utan dem och var det okej? Det här var en del som jag fått lära mig som barn. Man säger inte nej till det min mamma kallade familjen. Det vi kallar släkt.

Efter att min mamma dog har jag däremot insett att jag bara drog mig längre bort i från dem. Jag bestämde mig för att jag inte åker dit och hälsar på. Sakta men säkert löste sig allt. För om inte jag hörde inte av mig så gjorde inte de det heller. Jag ville definitivt inte tvinga dem att umgås med mig eller mina barn.

I början satt rädslan i, var det okej, gjorde jag rätt, man tar inte avstånd från sin familj. Men under tiden som har gått har jag insett att det var nog det bästa som kunde hända mig.

Man kan ta avstånd från dysfunktionella band.

Tack vare min egna familj så har jag växt otroligt mycket. Jag har blivit lugnare, jag hetsar inte upp mig lika mycket. Och det bästa av allt, jag älskar mig själv och jag utmanar mig själv. Utan MIN familj hade jag inte sagt upp mig från en heltidstjänst, jag hade aldrig vågat steget ut i ingenting. Aldrig vågat gå kurser som jag aldrig haft tanken på att gå innan. Lära mig mer om hur barn fungerar, för att kunna ta steget och hjälpa dem. Jag hade aldrig förstått att jag kunde bli en coach.

Modet, att våga pröva nytt
Framme på hotellet med alla mina böcker. Så nöjd!
Room service
Frukost på rummet.
Barnens coach

Jag kommer kunna hjälpa föräldrar förstå att de kan utveckla alla delar av deras guldklimpars hjärna. Så att barnen i sin tur kan bli självständiga individer som har mod att ta ansvar för sina handlingar. Hjälpa dem lära sig att de ska kunna lita på sin självkänsla när de tar sig vidare i livet. När jag är klar och har fått information från de kurser jag läser så kan jag ta delar av dem. Sätta i hop dessa delar till egna kurser. Och jag längtar.

Lära sig integrera alla delar av sin hjärna för att våga.

Modet! det var det som fattades mig, nu är alla delar av mig nedsatta på grund av allt det dysfunktionella. Jag önskar dock det funnits någon som hade kunnat hjälpa min mamma att förstå en barns hjärna.

Men modet är ett av dem som jag arbetat med. Så helgen efter påsk bestämde jag mig för att utmana mig. Jag åkte och bodde på hotell endast 5 mil i från mig, men det var lagomt. Nära och bra! Det var första gången jag vågade utan familj eller vänner. Och jag klarade det. Jag är så stolt. Det var underbart och där fanns en balkong jag kunde sitta på medans jag pluggade. Helt fantastiskt eftersom solen sken hela lördagen.

Middag i Karlstad
Kvällsmaten på restaurangen.
Elite Stadshotell, min tillflykt när jag behövde balans.

Jag gick till och med ner i restaurangen och åt. Jag med min sociala fobi. Men jag kan berätta en hemlis, just under corona var det en toppen idé att testa detta. Där fanns knappt en kotte i hela restaurangen, de kom däremot senare mot kvällen. Och då hade jag redan fått i mig det jag behövde. Elite stadshotell i Karlstad hade underbar service och var enormt trevliga, det lilla jag såg av dem. För jag var mest på rummet och jobbade med mitt. Men sängen var troligtvis superbra för jag fick inte ont efter trippen. Sköna sängar och kuddar är annars viktigt för mig. Så plus för det! Jag kommer definitivt åka dit fler gånger för att ”jobba” och för att vara Sandra. Gissa om det var skönt att komma hem till mina underbara barn. Mycket gos efter en helg i från varandra.

Tack Elite stadshotell för en fantastisk helg! Utifall någon där skulle läsa detta. Man vet ju aldrig *blink blink*

sandifighter@hotmail.com

Kvinna 40 plus. Bor ute i skogen med man och två barn. Jobbar heltid med sociala medier och författarskap, samt att jag föreläser. Vill kunna inspirera andra med kronisk värk och kronisk depression.

Comments

  1. Fantastiskt att du vågade ta steget och gör det du vill. Läser de kurser du vill och skapar en tillvaro som får dig att må bra. Familj handlar inte alltid om blodsband och så bra att du utnyttjar dina gåvor till att kunna hjälpa barn <3
    Härligt med en stund för sig själv och att bo själv på hotell är underbart tycker jag. Bara få bry sig om sig själv och göra precis det man själv vill. Det borde man göra mer av.

    Reply

Kommentera

%d bloggare gillar detta: