fbpx
Back to top

5min 5maj, (H)järnkoll värmland.

5min 5maj, (H)järnkoll värmland.

Varje år 5:e maj så har (h)järnkoll, som jag är ambassadör för, en manifestation. Förhoppningen är att fler ska våga prata mer om psykisk ohälsa ”prata psykisk ohälsa i 5 minuter”. Sidenote! Jag läste nyss en artikel från 2015. Då handlade det mycket om yngre människors psykiska ohälsa. I dag däremot är det mycket fokus på äldres psykiska ohälsa. Båda lika viktiga att belysa, men tänk så det svängt.

(H)järnkoll i Värmland.

I år var jag med och anordnade en utställning på Karlstad bibliotek. Som Värmlands ambassadörer var vi några som träffades på karlstad bibliotek (med avstånd från varandra). Vi fick inreda två glasskåp med tavlor på oss ambassadörer och vad man kan få för information vid våra föreläsningar. Jag måste erkänna att det var lite coolt att se sig själv på en tavla. Och lite stolt var jag, eller jag är mycket stolt över att vara ambassadör. Men just tanken på att jag vågar föreläsa. Jag som var den där lilla gråa musen, instängd på rummet. Tordes någon öppna dörren till mig så bet jag.

(H)järnkoll Värmland.

Att vara stöttad i det mesta är något nytt för mig.

Jag är även så stolt över att jag har världens bästa familj som stöttar mig i allt. Innan jag träffade Henrik så hade jag aldrig känt den känslan. Jag är allt lyckligt lottad.

Några av (h)järnkolls ambassadörer.

Jag hoppas verkligen att min berättelse ska öppna ögonen för andra, både lärare och föräldrar. Men också för barnen så att de vågar berätta, att de vågar prata om det. Ingen ska behöva gråta och vilja ta livet av sig när man är 10 år gammal.

Jag vill vara en person som gör skillnad.

Mina föreläsningar ska vara en ögonöppnare för människor. Jag vill visa att med en trasig barndom kommer inte bara depression och ångest. Där finns också andra möjliga sjukdomar som t.ex. kronisk värk som kan utlösas. Men man kan också hitta en väg till överlevnad.

En bild på maten vi fick i går. Lammfärsbullar, tomatsås och potatis. Kryddigt var det och även om inte jag gillar tomatsås så var det faktiskt ganska gott.

Från (H)järnkoll till min make.

Apropå andra sjukdomar och tankar som plötsligt hoppade upp i huvudet ur tomma intet. I går kom maken och sa att han var så trött, helt slut på energi. Han tittade på mig och frågade. -Känner du så här varje dag? Jag förstår inte att du orkar med vardagen. Nu vet jag ju inte hur trött han kände sig, men jag vet hur trött jag känner mig om dagarna.

Och hur klarar jag det? Jag måste, för jag har inget annat val. Livet valde detta för mig. För mig är det bara att fortsätta framåt. Däremot känns morgon rutinerna som att bestiga ett berg. Förhoppningsvis fick han lite mer förståelse för att jag kanske inte orkar lika mycket som andra. Och att jag behöver vila till och med sova mellan varven.

Comments

  1. Håller med dig att prata om psykisk ohälsa är ju så viktigt ❤️ja tycker många gånger kvällarna är tuffast, att liksom lyckas hitta ro till att slappna av och sova ❤️

    Reply

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *