Back to top

Med kroniska sjukdomar kan det lätt bli för mycket.

Med kroniska sjukdomar kan det lätt bli för mycket.

Som jag har berättat förut så har vi då fått två hus på halsen (inlägget kan du läsa här (en roadtrip och fibrovärk) Båda ska säljas. Min bror har tagit på sig ansvaret att göra det mesta när det kommer till den delen. Vilket är skönt, eftersom jag inte orkar med alla mina kroniska sjukdomar.

I går däremot skulle vi åka till Dals-Ed för att ta hem de saker vi skulle ha. Vi åkte i från Karlstad runt 10.30 och det tar ett par timmar att åka dit. Jag körde vår bil med barnen i och maken körde den lilla lastbilen vi skulle packa allt i.

Plötsligt insåg min bror att nycklarna inte var med.

När vi kommit en liten bit på vägen insåg min bror att han glömt nycklarna. Det var bara att åka tillbaka och hämta dem. Lastbilen lät vi stå på en stor parkering under tiden. Tanken vara att jag skulle vända om med han. Det vägrade jag, det var tillräckligt att jag och alla mina kroniska sjukdomar skulle behöva köra dit. Åka tillbaka hem och dit igen orkade jag helt enkelt inte.

Sen bar det i väg igen. Barnen var superduktig och hjälpte till så otroligt mycket. Efter att lastbilen var packad med löpband, gräsklippare och motorcykel (som vi iofs hade på vår släpkärra som vi tog med samtidigt) bar det av till nästa ställe och gården. Där gick vi husesyn och vilket hus. Alltså snacka om att bara känna kärlek. Renoveringsobjekt, men så fint det skulle kunna bli. Jag kan se framför mig hur det blir ett året runt boende, hur man har vattnet intill och en häst på ängen utanför. Underbart!

Min hobby är betongfigurer som jag gärna gör hör hemma.

Jag och maken skulle inte ha så mycket, men vi fick hem en hel del i alla fall. Jag var helt salig för på gården fast en betongblandare, som jag längtat efter en sådan. Först trodde vi inte att det skulle kunna gå att få med, men det gjorde det. Nu kan jag snart börja göra mina betongfigurer igen för att sedan kunna måla och kanske kan jag även stå på någon julmarknad. Innan färdigställde jag betongen i en liten hink, men nu har jag en stor och fin betongblandare. Mycket trevligare med min ork och för att inte ramla i hop av min kroniska värk. Det är just sådant här som jag är så tacksam att jag orkar göra när jag nu satsar åt ett annat håll med min karriär. Det kommer även fungera sen när jag börjar med mina föreläsningar igen. Corona kan ju inte vara för evigt.

Inte det bästa kortet, men det blev pizza för hela slanten. Min favorit är hawaii, vad är din?

En lång dag för någon som är kronisk sjuk.

Vi kom hem först vid 24.00 och jag tog beslutet att låta barnen vara hemma med mig i dag. Vi är alla väldigt slitna. Det skulle inte ta oss så lång tid, jag trodde definitivt att vi skulle vara tillbaka till 19.00, men så blev det då inte.

Min bror skulle köra lastbilen tillbaka eftersom vi hade kärra bakpå vår bil. Jag har svårt att köra det och med fibron kan det bli för mycket för kroppen med två långa sträckor. Jag såg helt enkelt fram emot att bara få sitta bredvid.

Kroniska sjukdomar och trötthet.

Nu blev det inte så heller. Min kära bror bestämde sig för att dricka en eller flera shots. Vilket gjorde att han var bakis. Jag fick med andra ord köra liten lastbil hem. I förmiddags låg jag och kikade på en äldre live med telefonen när sonen plötsligt säger. ”men mamma, du somnar ju medans du tittar” och det gjorde jag ju. Insåg att jag missat halva liven. Den här tröttheten som bara kommer och lägger sig som en skynke över en. Jag längtar tills allt detta är klar och jag äntligen kan börja leva normalt igen. Alla brorsans samtal och det lilla jag behöver göra tar på kroppen och mitt psyke. Jag slutar att fungera helt enkelt.

Men, nu hoppas jag att jag slipper allt sådant och bara kan njuta av sommaren med mina älskade ungar.

Ber om ursäkt för stavfel och konstiga meningsbyggnader, men hjärnan står lite still.

sandifighter@hotmail.com

Kvinna 40 plus. Bor ute i skogen med man och två barn. Jobbar heltid med sociala medier och författarskap, samt att jag föreläser. Vill kunna inspirera andra med kronisk värk och kronisk depression.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: