Back to top

Jag har tappat bort mig själv.

En enorm trötthet och huvudvärk höll på att ta över mig, Jag antar att mina följeslagare fibromyalgi och den kroniska depressionen. Ändå äter jag vitaminer och järn och de kommer från svensk kosttillskott, så det är bra kvalité.

Jag är äntligen tillbaka med en liten uppdatering. Först av allt vill jag tacka för omtänksamheten jag fått bland mina nya mina bloggkommentarer. Jag är otroligt glad och tacksam för att just du läser min blogg. Så tusen tack, det värmer mitt hjärta.

Det har varit mycket ett tag med olika läkarbesök för min pappa. Jag följer med han på de flesta. På grund av andra vågen av corona känns det som om allting lugnar sig lite. Då han har KOL så har jag valt att avboka besök som inte är så viktiga just nu. Dumt att utsätta oss för den smittorisk som finns. Själv tar jag det ganska lätt på det när det kommer till mig, men jag är livrädd för att smitta någon annan. Kan ju inte säga att jag lider utan besöken, då kan jag äntligen få min tid. Kämpa för att få bort tröttheten som inte ens blir bra med vila.

Corona in på knuten.

I vår lilla pluttstad har corona också dykt upp och på den skola min dotter har spanska har de gått ut med en varning. Därför har jag bestämt att vara hemma så mycket som möjligt. Man vet ju aldrig, det är tufft för psyket just nu när man inte kan träffa kompisar osv. på samma sätt som förut. Även detta visar sig genom att tröttheten visar sig. Men det är bara att hålla avstånd och hålla ut.

Ett underbart lugn.

Trötthet leder mig åt ett nytt håll.

För ett tag sedan började jag läsa astrologi på distans, även det har fått vila på grund av min trötthet som varit enorm. I går så drogs jag till ett ställe där det finns både vatten och skog. Där satt jag på en sten och bara njöt av utsikten och ljudet av sjöns vågor in mot strand. Just där och då upplevde jag sådan frid tillsammans med solen. Jag kände i hela mig att nu var det dags att ta tag i saker. Rycka upp mig, börja göra saker trots tröttheten och börja leva igen. Det är inte lätt vill jag lova.

Alla diagnoser jag drar med har gjort sig påmind i hjärnan och det är tufft att koppla i hop nervimpulserna med kroppen, eller så känns det i alla fall. Antar att även här har tröttheten sin påverkan. Jag inser att jag tappat en hel del av mig själv någonstans efter vägen och nu måste jag börja samla i hop mig och börja leta upp mig själv igen. Många bitar har nog bytts ut, men det känns bra. Jag är på väg åt ett nytt håll. Vart vet jag inte, men jag ser plötsligt fram emot min framtida resa.

Så ligger läget till hos mig, jag tar mig ur svackan och tröttheten tillslut. Hoppas du mår bra där ute och har lite mer ork än mig i höstmörkret.

Länk – Svensk hälsokost

sandifighter@hotmail.com

Kvinna 40 plus. Bor ute i skogen med man och två barn. Jobbar heltid med sociala medier och författarskap, samt att jag föreläser. Vill kunna inspirera andra med kronisk värk och kronisk depression.

Comments

Kommentera

%d bloggare gillar detta: